Föreställningen kretsar kring ägget som symbol för både födelse och destruktion, för det ljusa och det mörka som finns i människan och hennes förbindelse med det universella. Med vitsminkade ansikten och klarröda fingertoppar rör sig dansarna som egendomliga varelser, koordinerat, långsamt och återhållet, genom en mörk, sparsmakad scenografi av vatten och sand. Kropparna reflekteras i den svarta vattenspegeln, ett vattenfall bryter den lugna ytan. Det är enkelt, vackert och drabbande.

Butohn skapades i början av 1960-talet, delvis som en reaktion på den traditionella japanska danskonsten men också ur en önskan att frigöra kroppen. Konstformen är lika mycket dans och estetik som ideologi och filosofi, och dansarna har ett undersökande förhållningssätt till kroppen i världen. Butohns rötter finns i japansk kultur, men den har också tagit stort intryck av moderna västerländska fenomen som performance, happenings och avantgardeteater. Det är en svårdefinierad typ av scenkonst, en sorts mellanting mellan dans och performance som fokuserar på en närmast absurd kroppslighet och ofta utmanar tabun. Konstformen intresserar sig för dansarnas inre liv snarare än deras förmåga att utföra svåra, snabba rörelser.

Sankai Juku är ett av de kompanier som starkast bidragit till att sprida butohn utanför Japan. Kompaniet grundades 1975 av dansaren och koreografen Ushio Amagatsu, som också är upphovsman till Unetsu. För honom är butohn inte så mycket en teknik eller ett intellektuellt förhållningssätt, utan snarare ett försök att artikulera en människas inre djup och den gemensamma känsla som förenar oss, oavsett om den är fridfull eller brutal.

Sankai Juku har gästat Göteborg två gånger tidigare, 1985 och 1992. Vid det senare tillfället visades den ursprungliga versionen av Unetsu, även då på Stadsteatern. Internationella gästspel var vid den tiden ovanliga i staden, och Sankai Juku bidrog med sin starka föreställning med näring till den mylla ur vilken Göteborgs dans- och teaterfestival spirade två år senare. Unetsu är festivalens hommage till denna tid och de som grundade festivalen. Genom att visa den nya versionen av föreställningen får en ny generation scenkonstbesökare uppleva den kraft som lade grunden till Sankai Jukus ryktbarhet och som gav impulser till dem som startade festivalen som nu firar 30 år. Vi sluter cirkeln.