Dagens Ryssland, Putins Ryssland, är oförståeligt utan kunskaper om det Ryssland som blev Sovjetunionen, som kom att inspirera människor, intellektuella och fattiga, över hela jorden.

I Ryssland säger historikern Boris Belenkin på Memorial att revolutionen dog, hade dött, 1927. Sedan var det helt enkelt ”diktatur” – På samma sätt som revolutionen varit överväldigande med sina otroliga drömmar, blev reaktionen – Stalintiden – till en mara som världen knappt sett maken till. Varken förr eller senare.

1917- När klockorna stannade, har fått stående ovationer både i Ryssland och Vitryssland. Den har getts för utsålda hus i Stockholm.

”En klok föreställning. Betänk att få sagt så mycket, i ett rum, inom loppet av en dryg timme. Det är bara i konstens värld detta kan ske!!

Skulle en människa som inte vet mycket om Rysslands 1900-tal försöka läsa in all information som, på olika sätt, med alla nyanser, kommer fram i föreställningen, skulle hon behöva läsa riktigt många böcker.

I förhållande till den verkliga historien är pjäsen adekvat och samtidigt suggestiv. Skärvorna, de olika scenerna som tillsammans bildar helheten, överraskar hela tiden. Viktigt är att få ta del av, dels hur en människa från Göteborg i Sverige ser på Rysk 1900-talshistoria, och dels hur den ryska revolutionen, femtio år senare, kring 1968, påverkade Göteborgs ungdomar!”

– Boris Belenkin, Memorial i Moskva. (Memorial fick Nobels fredspris 2022)

“Robert Jakobsson skuttar omkring i denna installation av tid och död, av svikna förhoppningar och uppgivenhet. Han spelar inte, han är.”

– Lars Ring, SvD

Medverkande:
Text och idé: Robert Jakobsson, Åsa Lieberath
Skådespelare: Robert Jakobsson
Regi: Peter Jägbring och Robert Jakobsson.
Scenografi: Åsa Lieberath i samarbete med vitryske assistenten Kirill Diomchev. Även Håkan Sjöström.
Ljusdesign: Jesper Berger.
Musik: Originalmusik av Peter Jägbring, Klassisk musik bl.a. av Schostakovich.

Rekommenderad ålder: vuxna och ungdomar i gymnasieåldern