Bebop går i samma klass som Ayo, Poppi och Tiger. Men vad händer när man går i skolan och måste försöka koncentrera sig, samtidigt som man har ett helt inre universum att förhålla sig till?

Drömmar, tankar, känslor. Vem ska jag leka med på rasten? Jag är hungrig, varför sa jag så? Jag mår illa. Jag är kär. Jag flyger! Har universum verkligen inget slut?

När läraren inte ser händer de mest otroliga saker i klassrummet. Ayo tänker på sin morfar, som blivit en fjäril. Poppi har en kärleksklump i magen och snart bara måste berätta! Den svartvita kaninen som de hittade i skogen i helgen. När pappa är pälsdjursallergiker.

Vi får möta Tiger som mest tycker om att gunga själv, och bygga plusplus. Drömma om flickan med halvt hår. Att de ska åka till Liseberg tillsammans. Bara alla kunde låta bli att störa och sparkas. Men vem vet att Bebop egentligen övar på att köra hjullastare, tigersåg och lyftkran som kan hitta de mest oväntade föremål. Ja, vad är det som rör sig i Poppis väska?

Hur många universum ryms i ett klassrum? är en föreställning om lågstadiebarns drömmar, ängslan och vad som händer när drömmarna blir synliga för andra. Vi får vara med om en magisk resa genom barns inre och yttre världar; grupptryck, läxor, krav och rymden.

Det är en dockteaterföreställning där allt är möjligt, baserad på fritt tolkade intervjuer med barn i lågstadiet. Den blir på så sätt en värld att känna sig sedd och känna igen sig i. Barnens inre kommer till liv genom dockspel och musik; poetiskt, komiskt och drömskt mitt i det verkligaste som är en skola. Precis som livet är. Vi färdas hit och dit i våra drömmar samtidigt som vi befinner oss i ett och samma rum, här och nu.

Regi: Inger Jalmert Moritz
Manus: Tove Folkesson
Dockor/Scenografi: Jenny Bjärkstedt
Musik: Ambjörn Göransson
Idé: Anna Thorén Mörnerud
Medverkande: Anna Thorén Mörnerud och Jenny Bjärkstedt