Hans far Evert skaldade och tonsatte den svenska folksjälen – men ingen kunde sjunga melodierna och orden som Sven-Bertil Taube. Även Ferlins, Theodorakis eller Leo Ferrers ord blev märkvärdigt levande i hans tolkningar. Sven-Bertil var kanske den siste store svenske estradören, sista länken till en tid som flytt i svensk underhållningshistoria. Hur klarade han att vara gladlynt, charmerande och varmt uttrycksfull i skuggan av faderns berömmelse, självklar entertainer livet ut – trots att synen var borta? Ja, hur klarar VI oss utan honom, vad händer oss när våra ikoner försvinner? Det blir en kärleksfull, lite tänkvärd kväll med massa fin musik; sångerna Sven-Bertil gjorde till sina.

AUGUSTIFAMILJEN är ett hyllat och folkkärt band som gång på gång visar sin musikalitet, i vilket sammanhang de än återfinns. Med 10 år i På Spåret, samt många TV-konserter som t.ex. Victoriakonserten har bandet fått en speciell plats hos svenska folket, och de har jobbat med nästan alla stora svenska artister. Men den gången Sven-Bertil var med dem i På Spåret och för första gången offentligt framförde Everts ”17e balladen” gjorde starkt intryck på dem. Senare blev det samarbete på ”Taubespelen” m.fl. Här förstärks bandet av tre ypperliga stråk- och multiinstrumentalister.

EDDA MAGNASON blev i ett slag rikskänd från att varit en hyllad artist i kännarkretsar. Hennes rollporträtt av Monica Zetterlund förbluffade såväl kritiker som en stor filmpublik. Men Eddas uttryck vilar inte i någon annans, hon är en personlig artist med underbar röst och enastående aura, hela tiden sökande vidare i musiken – och även på teaterscen. Hon och Augustifamiljen har samarbetat flera gånger, bl.a. i SVTs På Spåret.

Medverkande:
Edda Magnason – sång
Stefan Sporsén – piano, trumpet, sång,
Simon Ljungman – gitarr, sång
Daniel Gilbert – gitarr, sång
Björn Almgren – träblås, slagverk
Jonas Gustafsson – Bas
Sylvester Schlegel – trummor, sång
Josefin Runsteen, Lovisa Samuelsson och 1 till: stråk, sång, dragspel
Idé: Henrik Wallgren – kreativ kraft