Regissören Tilde Björfors som tidigare gett oss banbrytande föreställningar som Knitting Peace, Borders, Limits och Satyagraha är tillbaka med en helt ny föreställning som utmanar traditionella hierarkier. På scenen möter vi sju kvinnliga cirkusartister med ursprung från Grekland, Kanada, Palestina, Polen, Sverige och Schweiz.

Feminina värden förändrar världen
Tilde Björfors och Cirkus Cirkörs nästa produktion Epifónima är inspirerad av kvinnors röster, strävan och sätt att skapa och organisera sig på. Förebilderna sträcker sig från gudinnan Ishtar¹, Hildegard af Bingen², Beginrörelsen³ och Pockettidningen R⁴ fram till dagens kämpar som Fatemeh Khavari⁵ och Tarana Burke⁶. Vi vill lyfta och hylla det mod och de värderingar som har krävts för att skapa förändring. I ödmjuk beundran länkar vi oss till den långa kedja av kvinnor som banat väg för att vi är där vi är idag, med möjlighet att blicka framåt.

Epifónima, som betyder ”utrop” på grekiska, är en naturlig fortsättning på Tilde Björfors senaste föreställningar Borders, Limits och Movements som kretsat kring gränser, begränsningar och migration.

”I mitt praktiska såväl som konstnärliga arbete med gränser har det blivit allt tydligare att nästa steg, det som krävs för att hantera de utmaningar som världen står inför, är att vi lyfter/använder de värden som traditionellt setts som ’kvinnliga’, och som i dag har låg status.”

 ”Vi har ju redan sett vad krig skapar och vilka låsningar det leder till! I den här produktionen vill vi undersöka vad som händer om vi bryter de traditionella hierarkierna, tänker cirklar istället för räta vinklar, ser varandra i ögonhöjd istället för uppifrån och ner, och går i bredd istället för på led.”

Rätt till en röst – rösträtt

Musiken komponeras av Rebekka Karijord, som tidigare gjort musiken till Cirkus Cirkörs föreställning Wear it like a crown. Musiken skapas huvudsakligen av rytmer och kvinnliga röster som Rebekka har samlat  från världens alla hörn och som blandas med ensemblens egna stämmor.

”Musiken blir ett fysiskt körverk av rytmer och röster som flätar samman det kvinnliga kollektivet och enskilda kvinnors trådar, akrobatik, scenografi och musik”.

Epifónima är samproducerad med Östgötateatern och skapades både i Cirkörhuset i Alby samt  i residens i Norrköping i aug/sept 2018

¹Gudinnan Ishtar (även kallad Inanna) är en mytologisk gestalt från det gamla Mesopotamien. Hon är en sammansatt gestalt som representerar både krig, aggression och längtan efter makt, men hon representerar också kärlek och erotisk lockelse.

²Hildegard av Bingen (1198-1179) var abbedissa i två kloster – Disibodenberg och Rubertsberg i nuvarande Tyskland. Hildegard är medeltidens centrala mystiker. Hon samlade sina visioner i boken Liber Scivias. Hon komponerade musik som framförs än i dag. Hildegard var den första kvinnan som med auktoritet reste runt i Europa på predikoresor och fungerade som rådgivare till både drottningar och kejsare.

³Beginrörelsen – En religiös rörelse för kvinnor som levde i gemenskap ickehierarkiskt, de levde inte i traditionella kloster utan i städer där de var självförsörjande och skötte många av de städernas sociala funktioner, t ex hjälp till fattiga och sjuka. Deras motstånd mot den kristna kyrkans traditionella strukturer ledde till förföljelse och till att rörelsen på vissa håll förbjöds.

⁴Pockettidninge R (1970-2010) var en socialpolitisk kulturtidskrift som ägdes av fyra klientorganisationer – RFHL, RSMH, Krum, Alro – och som engagerade sig i frågor om mental ohälsa, missbruk och kriminalitet. Undersökande journalistik var tidningens signum och man arbetade med temanummer som kom ut ca fem gånger per år.

⁵Fatemeh Khavari – initiativtagare och talesperson för Ung i Sverige som bland annat lett sittstrejken för att stoppa utvisningarna till Afghanistan. Fatemehs kamp för flyktingars rättigheter och att hon väljer att möta hat med kärlek har inspirerat barn och unga långt utanför Sveriges gränser.

⁶Tarana Burke – amerikansk aktivist som jobbar för unga kvinnors rättigheter och välmående. Hon startade internetkampanjen #MeToo 2006 för att uppmärksamma de sexuella trakasserier som kvinnor utsätts för. Under hösten 2017 har #MeToo växt till en världsomfattande rörelse som fått  flera miljoner kvinnor att berätta om vad de blivit utsatta för.